Det har gått fort, och jag känner mig tacksam
över senaste månaderna.
Sedan i somras har vi haft: Brexit och ett
minst sagt spännande presidentval. Jag har utnyttjat båda dessa händelser som
en hävstång, och det har lönat sig.
Jag har också acklimatiserat mig till en ny
sparkvot och lyckas nu lägga undan 9000:- i månaden. Mendhanden på hjärtat känner jag för en break
från den besatta jakten på pengar och investeringar.
Jag börjar köpslå med mig själv, och intalar
mig själv att jag egentligen kan tagga ner: att jag inte behöver lägga undan så
mycket pengar varje månad.
Men när jag nu bevisat för mig själv att jag
kan spara pengar, och att det går att leva skralt men ändå med livskvalitet,
vad har jag att gå tillbaka till?
Innan jag började studera ägnade jag dagarna
åt meningslös konsumtion, dyra leksaker mm. Anledningen till att jag slutade
tröst-shoppa berodde inte på en gudabenådad självinsikt, utan kanske bara ett
ljummet konstaterande: jag blev inte glad av prylar längre.
Allteftersom pengarna växer kan jag ändå
känna mig ängslig: tänk om jag bygger upp en falsk ide kring en överdriven
förväntan på ett kommande bostadsköp? Men egentligen spelar det ingen roll: för
mig har sparandet inte handlat om mängden pengar, utan allmänbildningen som
följer.
Men det finns också ett ekonomiskt incitament
att hålla sig underrättad om världens tillstånd, detta eftersom vi bevakar våra
investeringar. Tyvärr leder detta i mitt fall att gallringen bland nyheter blir mer enahanda,
(en cynisk insikt om ens ego).
Jag har emellertid insett att det är resan
och kunskapen som är mer väsentligt denna gång. En oväntad upptäckt är att jag
läser mer regelbundet, mest om politik och finans. Men detta utmanar också hela
min bakgrund inom estetisk verksamhet, eftersom det är två väsensskilda
intressen. Konstnärligt skapande har för mig alltid handlat om en inre resa,
och en relation till ett uttryck, alltmedan intresset för finans/ekonomi
istället handlat om en jakt på vinst. Det är nu viktigt att inte försaka
relationer och karaktärsdanande utmaningar. Kort och koncist: jag under detta
år blivit för insnöad på ämnet pengar.
Jag är nu i ett läge där jag känner att jag
bara trampar vatten, väntar: kliver upp, går till jobbet, kommer hem, somnar,
kliver upp....
Well, well jag har börjat teckna igen, och
det var längesedan jag gjorde det för egen del. Nedan återfinns mina lurar, och
dessa fungerar perfekt för ekonomi-poddar.
Kanske någon tom ser vilken modellen är?
Tack all som läser min blogg, blir alltid
glad av kommentarer och uppmuntran.