lördag 28 april 2018

Dubbla budskap i valtider


Valet närmar sig, och vad som fått stort genomslag härute bland ekonomibloggar är den höjda skatten på ISK-Konton. Det har varit tacksamt att läsa fler inlägg om detta eftersom det angår alla sparare. Vi sparare följer regelbundet rådande regerings idéer om vad våra skattepengar går till.

För socialdemokraterna finns ofta diverse sätt att motivera ett högre skattetryck!

Sverige och Socialdemokratin

Vad som för mig är anmärkningsvärt är hur ett partis ursprungliga ideologi kan förändras. Socialdemokratin har gjort sig känd för lanseringen av: den svenska modellen och folkhemmet.

Som löntagare så erbjuds vi skydd på en tuff arbetsmarknad. Vidare åtnjuter vi en urstark offentlig sektor skall borga för en högkvalitativ sjukvård och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkringar. Men för att finansiera detta så har Sverige sedan länge anammat världens högsta skattetryck. Vi lever i ett land där öppenhet skall råda, och gemensamt bekämpa främlingsfientlighet, klasskillnader och diskriminering av alla de slag.

Naturligtvis skall en ömsesidig överenskommelse träffas mellan stat och samhällsmedborgare, där vi vet vad vi får för pengarna! Genom att betala högre skatt, förväntas vi får ut en god standard via välfärdstjänsterna.

Sverige har däremot gått igenom en transformation sedan 50–60 talets arbetskraftinvandring. Idag ställs högre krav på spetskompetens, därav har också utbudet på lågkvalificerade jobb minskat. Följaktligen har konkurrensen ökat på arbetsmarknaden.  

I Alice Teodorescus ledarkrönika ”Sprickan i kristallen” – Göteborgsposten, februari 2017, kan vi läsa följande:

”Den hemlighet som Sverige bär på, som inte är så hemlig längre, är att vi misslyckats med integrationen av många av de flyktingar och deras anhöriga som kommit hit, särskilt från Afrika och Mellanöstern, under en mycket kort tid. Vi har gått från att vara ett egalitärt samhälle till ett alltmer tudelat, med en etnifierad underklass.” 

Ovanstående citat skulle klassificeras som främlingsfientligt för bara för några år sedan, men detta är nu en retorik som adapterats av rådande regering.Under föregående valrörelse framhöll rådande politiker: hur Sverige är beroende av ökad invandring eftersom vi har en åldrande befolkning. 

I (SVT VAL 2018) kunde vi nyligen följa ett repotage om Esma Aksungur, som har bott i Sverige i 16 år. Hon är Kurd från Turkiet och anlände till Sverige 2001. Fyllda 35 år, ensamstående med 5 barn landade hon nyligen sitt första jobb någonsin; hon städar nu trappuppgångar.
 

Samma artikel fortsätter: ”Sedan april i år är hon anställd av det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Hjällbo som ville satsa på kvinnor i området. Via Kompetenscenter Angered och en skräddarsydd treveckors utbildning har hon och tre andra kvinnor från området fått nystartsjobb som lokalvårdare.

– Förut var jag rädd och vågade inte, men kvinnan på kursen gjorde så att jag kände mig lugn. Jag hade inte alls drömt att jag skulle bli lokalvårdare, men när jag började jobba så var det jättebra, säger Esma Aksungur. Under åren i Sverige har hon inte jobbat. Hon ville vara hemma med barnen. Men nu är de större och eftersom jobbet är i hennes eget bostadsområde motiverade det henne att söka.”

Mottagandet av nysvenskar syftade till att säkerhetsställa mängden av arbetskraft, och finansieringen av kommande pensioner.  


Krisen 2015
 
Under 2015 hade krisen i Syrien eskalerat bortom allt världens fantasi. Ett heroiskt Sverige tog sitt ansvar ur ett humanistiskt perspektiv. På kort tid sökte 163 000 människor asyl i Sverige, det var ett synnerligen ansträngt läge för vår nation.

Ett välkänt uttryck råder:

”En bild säger mer än tusen ord”.

Fotografiet av ett Syriskt barn, Alan Kurdi hade stark genomslagskraft i sociala medier, och jag själv som undertecknad kan fortfarande inte frigöra mig från bilden av lilla döda pojken, uppspolad på en strand i Turkiet.

Detta föranledde också en serie av kraftfulla uttalanden av vår stadsminister:

Stefan Löfven: ”I Sverige bygger vi inga murar!”

Strax dessförinnan hade Fredrik Reinfeldt hållit sitt kända: ”Vi måste öppna våra hjärtan-tal!

Sverige har gjort en fantastisk insats i att förbarma sig över människor i nöd. Men för att upprätthålla en fungerade välfärdsstat krävs också att samtliga invånare skriver under på rådande normer och värderingar; detta för att kvala in i ett sekulariserat land med ett västerländskt synsätt.

Sverige har hunnit långt i ett jämställdhetsarbete där vi strävar efter att ge män och kvinnor samma värde, men därmed är det inte synonymt med att alla nya nysvenskar delar samma värdegrund.

Vi har fyra spännande år bakom oss:

Ikea-morden i Västerås 2015  
Bilbränder i de större städernas förorter
Våld på familjehem för ensamkommande flyktingar
Terrorattentatet på Drottninggatan
Stenkastning mot blåljuspersonal
Skottlossning mellan rivaliserande gäng i Malmö

 - Vi vänder kappan efter vinden

Vad som drabbar mig personligen är hur lågt rådande politiker kan sjunka i en valrörelse för att göra avkall på sitt ursprungliga budskap.

Den nya given av vår finansminister, Magdalena Andersson lyder:

(- Sök er till ett annat land! - SVD december 2017)

– ”Jag ser inget behov av städpersonal eller diskare från andra kontinenter”.
(SVD 15 april 2018)

Genom uttalanden som dessa sanktionerar Socialdemokraterna vad SD sagt i flera år. Trots detta försökte samtliga regeringspartier isolera Sverigedemokraternas inflytande genom decemberöverenskommelsen, som senare upplöstes av KD.

Inte undra på att svenska väljare upplever förvirring i relation till hur rådande partier positionerar sig i frågor rörande migration. För mig är det ganska uppenbart vad som kommer prägla valrörelsen i sommar.

Migration, fake news, vård/omsorg


Ack och suck! What to do?

Mvh VÄL 


Läs även: Ett osäkert läge
                Skuldfri & Hyckleri
                Att leva som man lär





5 kommentarer:

  1. "Vi lever i ett land där öppenhet skall råda, och gemensamt bekämpa främlingsfientlighet, klasskillnader och diskriminering av alla de slag."

    Skall och skall... I praktiken är det skillnad på diskriminering och diskriminering, eller - även om alla påstår motsatsen gömda bakom floskeln "allas lika värde" - på folk och folk.

    Lagen om hets mot folkgrupp har under 70 år aldrig drabbat någon som hetsat mot svenskar. Michael Alonzo, sångaren i Stockholms Negrer, stod t o m i tv och skrek typ "Jag hatar er, era svenska, vita, blonda jävla as". Om inte detta är hets mot folkgrupp övergår det mitt förstånd hur någon kan påstå att vi är lika inför lagen.

    När Anton Lundin Pettersson med rasistiska motiv mördade två personer i Trollhättan åkte Stefan Löfven dit för att (med rätta) visa hur hemskt brottet var. När Abraham Ukbagabir med rasistiska motiv ("de såg svenska ut") dödade två personer på Ikea i Västerås åkte Löfven inte dit trots att han redan befann sig i staden, bara några kilometer därifrån.

    Vad var det Orwell skrev i Djurfarmen: "All animals are equal, but some animals are more equal than others."

    SvaraRadera
  2. En högtravande moral brukar vara reserverad för människor som aldrig besöker socialt tungrodda områden. Det går att anamma olika teoretiska modeller rörande hur kapital skall fördelas. Men människor med pengar, oavsett politiskt hållning brukar sällan vilja offra de slantarna för någon annan. Det är lätt att prata om solidaritet på ett teoretiskt plan, men att faktiskt gå till handling brukar vara någonting annat.


    När SD kritiserat frågor rörande migration och tiggeri har folk slagit dövörat till. Men vad händer när samma retorik förs av andra etablerade partier, får dessa en ny stämpel då?
    Håller med dig om mycket i ovanstående inlägg. Ibland blir det tongivande VEM som säger någonting, snarare än vad som sägs.

    Mvh VÄL

    SvaraRadera
  3. Det största problemet idag torde vara bristen på kontakt mellan de etablerade politikerna och väljarna. Människor som aldrig trampat ett verkstadsgolv eller nött en kontorsstol får efter några år i ett politiskt ungdomsförbund sitt första förtroendeuppdrag och klättrar sedan i karriären. Politiken har blivit ett horisontellt maktspel med ett evigt positionerande hit och dit. Vidare är man allergisk mot konkurrens från nya politiska grupperingar. SD säger man sig inte ens vilja prata med, men därmed trampar man på de kanske 18 procent av väljarkåren som f.n. sympatiserar med partiet. Det kan knappast kallas demokrati. Man framhåller Sverigedemokraternas bruna rötter, men hur långt tillbaka i tiden ska rötterna sträcka sig för att fortfarande kallas "rötter?" Vänsterpartiet har i så fall sina rötter i kommunismen, en politisk idériktning som där den på allvar implementerats dödat en bra bit över 100 miljoner av den egna befolkningen. 1953 skickade dåvarande VPK:s ledare C.H. Hermansson ett hyllningstelegram till Josef Stalin, en av historiens värsta massmördare. Likväl får Jonas Sjöstedt ta plats vid Löfvens förhandlingsbord, när en ny budget ska manglas fram. Det finns en hel del frågetecken kring SD:s politik, inte minst avståndstagandet till NATO och den romantiska nostalgikicken, dvs. drömmen om Per Hanssons folkhem. Vi som är gamla nog att ha upplevt "folkhemmet" har svårt att känna igen oss i den idylliserande beskrivningen. Men allt eftersom SD tonar ned främlingsfientligheten och söker inordna sig i något slags politisk normalitet borde partiet behandlas med samma respekt som övriga partier. Den politiska makten ska utgå från folket, och tiden borde vara inne att bjuda in SD till förhandlingar.

    SvaraRadera
  4. Utmaningen med en representativa demokratin i Sverige, kontra direkt demokrati ala Schweiz är att våra politiker fattar beslut mot folkets vilja. Det är farligt när politiker tro sig veta bättre än folket. Våra politiker är endast verktyg för att representera folkviljan. Med rötter från ett annat land så har jag sett med andra glasögon hur Sverige fungerar. Anledningen att jag inte kan rösta på SD är att deras trackrecord på politiker som blir politiska vildar, uteslutna osv. De är inte ett etablerat parti som förstår hur det politiska spelet fungerar. Jag ser mig själv som en konservativ typ, att Riksdagen i Sverige har sitt främsta uppdrag att se till att befolkningen i Sverige har det så bra som möjligt. Det betyder slopad bistånd till utlandet. Låt den procent av BNP som ges i bistånd tillfalla våra pensionärer som byggt upp detta land. Med bostadsbristen i storstäderna så är det viktigt att det byggs bostäder för det är ett av grundbehoven hos varje människa, nämligen tak över huvudet. Sen skall asylhanteringen hanteras så att kvotflyktingar av FN. Investeringsvisum införs där folk som har 5-8 miljoner kapital att investera får uppehållstillstånd. En författningsdomstol skall inrättas och tjänstemannansvaret återinföras. Nuon-affären är rent av brottslig karaktär och då skall ansvarig politiker ta sitt ansvar. Politiker idag agerar på ett sätt som späder på politikerföraktet. De agerar i egen sak och får fina tjänster i FN, WTO, Världbanken och EU och andra företag. Dessutom behöver Sverige lämna EU, alternativ ska EU införa Visumtvång för Rumänska invånare eftersom de inte tar hand om den egna befolkning. Det finns hur mycket som helst att ta upp det som blivit fel, men framförallt är kravlösheten i det svenska samhället. Välfärdssystem har blivit en fälla för kvinnorna som tvingas av sina män att stanna hemma. De som inte vill integreras i det svenska samhället skall naturligtvis inte bo här. Samhällskontraktet skall skrivas på ett sätt att vi svenskar måste uppleva att vi sätter Sveriges invånare i det främsta rummet.

    SvaraRadera
  5. Tack för kommentaren!

    I samband med decemberöverenskommelsen fick vi svart på vitt hur rådande politiker inte representerar folkviljan. Isoleringen av SD har bara spätt på missnöjet hos folket. Att sedan regeringen inte föutspått det kaos som skulle utbryta i form av logistik/bostadsbristen var förbluffande naivt. I flera fall har kommuner upplåtit fastigheter för att nysvenskar skall få någonstans att bo. Ponera att en fattigpensionär har arbetat ett helt liv för att sedan köpa en bostadsrätt i ett lugnare område, då förväntar sig denne valuta för pengarna - inte nya grannar.

    SD är inte mogna för regeringsmakten, likaså FI. Det sistnämnda partiet skulle jag än mindre vilja se i regeringsställning - det skulle vara direkt ekonomiskt kontraproduktivt.

    MVH VÄL

    SvaraRadera