10 år senare

Det känns bekant – när skall livet börja?

Innan jag lämnade min hemstad för att börja studera vid lärarutbildningen så brukade jag sitta och grubbla vid frukostbordet, detta var för 10 år sedan. 

Vid den tiden arbetade jag som vårdare på ett hem för äldre handikappade. 

Jag såg till att ta så många pass som jag kunde, och gärna jobba kvällar och helger för att dra in lite extra pengar. Vad som hägrade för mig var dyra leksaker: högtalare, förstärkare. Intresset för hifi finns kvar, men jag tröttnade emellertid på att kicka på det senaste köpet. Varje gång jag köpt ett större paket infann sig genast lyckoruset, bara för att långsamt avta några veckor senare.

Under samma period gick jag också arbetslös under ett halvår. Jag hade blivit varslad från mitt jobb som städare, och jag tog tillfället i akt att göra någonting annat. Jag valde att läsa upp mitt betyg i matte, för att få behörighet till högskolan.

Det var en begränsad budget jag hade att leva efter. Efter det att hyra och räkningarna var betalda hade jag runt 1500: - kvar att leva på varje månad. Ett ekonomiskt alternativ till frukost var att baka scones. Det var billigt och gick snabbt att göra.

Det slog mig nyligen hur jag nu, 2016 står i mitt kök, färdigutbildad, och bakar scones. Men förutsättningarna har förändrats. Eftersom jag numera lägger undan 6000: - per månad i fondsparande så sätter det press på ekonomin. Jag lever inte alls så torftigt som jag gjorde som arbetslös 2006, men jag måste tänka över mina inköp om jag skall spara pengar. Idag har jag emellertid hittat sparandet i fonder som ett mer tacksamt alternativ: jag kan handla någonting, utan för att för den skull pengarna går förlorade. Visst kan jag göra en förlust, men med rätt placering ökar också chanserna för vinst.