lördag 14 september 2019

Pengar eller mående?


Hej kära vänner, ledsen för min långa frånvaro - men någonting kom emellan.

Jag har nu gjort ett år på min nya arbetsplats, och kommit underfund med att jag inte trivs. Någonstans under vägen har jag intalat mig själv att jag trivts, just för att rättfärdiga min nya lön. Lönen var en del av strävan för att skapa nya förutsättningar, men jag har blåst mig själv eftersom någonting oanat uppenbarat sig. Självändamålet med det nya jobbet handlade primärt om "mer pengar för att fixa bostad". Jag visste redan om vilka nya arbetsuppgifter jag skulle få vid anställningen, men nu handlar vardagen mer om att bara bita ihop.



Varför mår jag crap?

Jag arbetar som grundskolelärare, men har tidigare arbetat med grundskolans senare del. Enkelt uttryck har jag alltid arbetat som högstadielärare.

Min nya arbetsplats är så pass stor, och man blir lätt anonym, och min tidigare skola hade visserligen sina nackdelar, men hade ändå ett signum: sammanhållningen bland kollegorna var väldigt bra. Jag arbetade då i ett socialt utsatt område, vilket gjorde att arbetsbelastningen handlade mer om att bygga relationer med elever snarare än nitisk dokumentation. Min nuvarande arbetsplats är så pass stor så det är lätt att försvinna i mängden; varje anställd sitter på sin egen kammare.

Under senaste halvåret har jag nog med dragits med ett vankelmod, en olustkänsla som bottnar i känslomässig rotlöshet. Nu känner jag mig skraj igen, och det är första gången på länge. På jobbet ligger jag alltid steget efter. Detta kan liknas vid en fotbollsmatch där jag sällan får passningar eftersom jag inte dribblar lika bra som mina lagkamrater. När jag väl får en passning blir jag stillastående; motståndaren hinner ta bollen och gör sedan mål.

Ingen klagar på mig på jobbet - men känner själv att jag inte passar in.

Just nu lyser sömnen med sin frånvaro, och jag känner mig mer stressad än på länge. Mina kollegor är begåvade och arbetar hårt, och oftast verkar det som om jag inte riktigt hänger med? Detta bidrar gärna till att jag känner mig otillräcklig. Jag har tidigare arbetat med tonåringar, och nu skall min undervisning inriktats mot yngre åldrar på mellanstadiet.

Pengar och mående

På bloggen har jag flera gånger lyft dilemmat "Hur pengar inte kommer fixa dig".

I mitt stilla sinne odlar jag iden om " att skapa sig bättre förutsättningar karriärmässigt, och vikten av materiell lycka", men det är inte hela sanningen. Om man inte har hälsan för att backa upp karriären med, så är man snart andligt bankrutt. För ett år sedan hägrade tankarna på en högre lön, att jag skulle få mitt break och ta mig från förorten. Jag landade min nuvarande anställning, men livet kom att förändras på andra sätt också. Jag separerade med kvinnan jag levde med eftersom vi inte längre fann kraft att hålla ihop relationen. Hon var liksom jag, lärare men blev utbränd.

Jag har pengar på banken, betalat kontantinsatsen på mitt nya boende - men känner mig ändå pank, jag känner mig så andligt pank. Nu återstår bara en förhandsvisning av boendet - och sedan går flyttlasset.

Nu måste jag börja omprioritera mina mål; vad är livskvalité? Detta verkar vara frågeställningen som genomsyrar mina inlägg.

Snart är jag tillbaka i hemstaden, där jag numera inte har några bekanta och skall börja om från ruta ett. Kanske detta inte medför en alltför stor skillnad ändå med tanke på att mina relationer sinat på min nuvarande adress? Jag har nu nått kulmen på ett mål som jag strävat efter de senaste fyra åren; att köpa bostad och göra en flytt. Men att återigen vara solo skapar ett vankelmod, och jag behöver mer mod än vad jag behöver vackla! (Det borde egentligen heta "vackel-mod") Kanske ägnar jag mig åt självömkan, och är oförmögen att acceptera det nya läget.

Förra året bytte jag jobb, blev singel, och skall nu efter 13 år i stora staden flytta tillbaka till min hemort.

I min värld är skakar detta om, och alla faktorerna har en djupare historia bakom sig – men detta ryms inte i ett blogginlägg. Jag drömmar om att vara på topp igen, och tänker inte vika ned mig nu.

"Be careful what you wish for, you might get it!"

Dagens läxa: Var mikro-ambitiös! Sätt inte upp för stora mål alltför långt in i framtiden. Risken är att du är en annan person när du väl når målsnöret. 


Ha det VÄL






lördag 27 juli 2019

Pengarna Växer - Passerat 400 000:-


Hej på er alla!

Hoppas att semestern varit bra.

Jag har nu sparat ihop över 400 000:- och det finns anledning att fira! Resan har varit lång, men VÄL värt det. Tålamod och grundliga efterforskningar vid investeringar har varit nyckeln till min blygsamma framgång. 

Ett nytt boende

Jag har skuttat runt efter det att jag skrivit upp mig på min kommande bostad, och nu återstår bara en del formalia. Jag har dock inte tillträde förrän om några månader, och jag kan knappt vänta.

Under senaste veckan har jag varit i gamla hemstaden och kryssat fram och tillbaka runt bygget för mig kommande bostad. Det återstår en del innan de färdigställt samtliga bostäder i fastigheten, men jag antar att jag får sansa mig. Jag har spenderat mycket tid med min familj; badat, ätit för mycket godis och glass och unnat mig det eftersom det varit semester.


Detta blir ett nytt kapitel i mitt liv. Under ett års tid har följande hänt: jag har brutit upp min kärleksrelation, landat sparmålet på 400 000:- och köpt lägenhet,  gått ned 10 kilo i vikt. Vidare har jag och lagt om till en sundare livsstil. Under en kort tid har jag landat flera högt uppsatta mål; en del av dessa kan te sig triviala - men har betytt enormt mycket för mig personligen.

Jag går runt i mina nuvarande bostad och ser alla mindre jack i parketten, borrhål i väggarna och tänker börja tidigt med att åtgärda alla felen så jag slipper det på slutet. För första gången kommer jag även att nyttja RUT-avdraget och ta in en städfirma innan flytten. Med ett förflutet inom alla typer av städ så vet jag hur mycket arbete det är med att lämna en bostad, och denna gång står jag helst över städningen och betalar hellre någon annan.

Efter kommande bostadsköpet så kommer jag ha mer pengar över än väntat, detta beroende på hur min ursprungliga sparkvot var ämnad för Stockholmspriser - och sedan jag bytt stad, så blir nya kostnaden snällare mot plånboken.

Vad som är nytt för mig är vitvaror

I alla hyresrätter som jag bott i har jag inte haft tillgång till tvätt/diskmaskin, då detta välkomnas enormt mycket. I hela mitt liv har jag vandrat av och an till en gemensam tvättstuga där jag fått kompromissa med min lediga tid för att boka tvätttider, och detta kommer nu vara ett minne blott.



Ett kök överfullt av disk har också varit en källa till ångest, och nu kommer även detta försvinna. Jag har redan huvudet fullt med dagdrömmar om hur jag går runt i lägenheten med en nybryggd kopp kaffe från en färgglad Moccamaster, sätter mig ned och spejar ut över Mälaren. Solen skiner utanför samtidigt som jag ser segelbåtar på avstånd guppa på det spegelblanka vattnet.


När lägenhetsköpet är fullbordat inväntar jag en nystart av sparandet. Lyckligtvis har jag hookat upp med en äldre vän från förr som även han odlat ett intresse för aktier, och detta kommer att bli great. 

Livet är vad man gör det till

Jag önskar er alla en VÄL behövd semester, och tack för ert fortsatta pepp och stöd. 

Mvh VÄL

onsdag 10 juli 2019

Bostad i sikte - Framme i mål


Hej alla glada sparare

För ett tag sedan sålde jag av mina portföljer när jag såg hur innehaven låg på topp. Då kanske en del av er frågar er: men vad gjorde du med pengarna? Ett bostadsköp är nu planerat, och bokningen är genomförd. Tanken var från början hur jag först skulle nå 500 000:- innan jag begav mig ut på marknaden, men nu har ett objekt visat sig för bra för att avstå ifrån. 

Nedan följer några bilder av kommande kommunen






Hur jag bor idag

Under alla år i stora staden har jag pendlat mellan generellt oattraktiva områden, oftast där jag inte upplevt att jag har föga gemensamt med de boende i området. Det har varit områden präglade av segregation i ordets vida bemärkelse: bostad/kultur/ekonomi. 

På den lokala parkeringen står nu en utdömd bil; sannolikt dumpad av en pundare som framgångsrikt reducerat bilens livslängd till ett dygn. När jag tänker på det, kanske sitt eget liv också? Däcken är punkterade, kofångaren sitter på svaj och fönstren är krossade. På bilens ruta sitter en lapp med texten: "Anmaning att flytta fordon!" och en varning. Ägaren måste enligt lag avlägsna fordonet innan angiven tid, annars måste vite betalas. Med facit i hand så vet jag, ägaren kommer inte dyka upp i tid. Bilen har nu stått där i två veckor.



Mitt område är trots allt lugnt, och jag har aldrig blivit varken hotad eller rånad. Men känner ändå av en kulturell diskrepans: när grannarna ställer ut möbler och sopor i trappuppgången av lathet och ointresse. Mig veterligen tar sig inte en soppåse automatiskt till sitt sopkärl, utan behöver hjälp av sin ägare. Om en soppåse dessutom lämnats övergiven i ett trapphus under tre dygn under en intensiv värmebölja, så kan ni lirka ut resten - det börjar lukta förjävligt!

Jag lämnar snart den stora staden för att komma närmre familjen. Min relation till vännerna här har sedan länge sinat, och vi kom ifrån varandra: familjebildning, nya relationer, värderingar och arbetstillfällen. Well, dessa är några av de faktorer som spelat in, och det finns inte längre några incitament för varför jag skall bo kvar utöver arbetet. Jag jobbar här, men lever inte här.

Hur jag bor sedan

Inom några månader kommer jag att bära in flyttkartonger i en 2:a med utsikt över Mälaren. Lägenheterna i huset är nyproducerade med alla tilltänkta tillbehör: diskmaskin, tvättmaskin, tumlare + inglasad balkong med en utsikt över grönområden, och en insjö med guppande segelbåtar. 

Hela mitt bloggande har varit en resa mot en bättre bostadsstandard, där jag skrapat ihop det felande kapitalet för att slippa packet! 

Det låter hårt och okänsligt, jag vet det. Men jag tänker inte nu börja relativisera om mina grannars livsöden. 
Alla människor ges valet att anstränga sig för ett bättre liv. Jag har själv valt att utbilda mig, tjäna mer pengar för att  sedan köpa ett boende i en mer attraktiv stadsdel. Jag gör det för att slippa: utbrända bilar, sopor i trapphuset och kriget om tvätt-tider i den gemensamma stugan. 

Jag är inte för mer än någon annan, men jag vill bara bo bättre!

Slutet på det första kapitlet i sparandet

Risken i Avanza har sänkts, och jag har nu tillräckligt med likvider för att genomföra köpet. Endast en marginell del finns kvar i indexfonder. I månadsskiftet når jag 400 000:- vilket är nästa milstolpe, och är fullt övertygad om jag kunde nått en halv miljon också. 

Men det viktigaste med sparandet har egentligen utgjorts av två stora delmål: 

1. Att tjäna ihop så pass mycket pengar så jag kunde köpa mig ett finare boende. 

2. Att sona för mina brott! (Under lärarutbildningen drygade jag ut studiekostnaderna med vinsten från en försäljning av en sommarstuga; 350 000:- som kunde istället placerats på börsen). Ni kan läsa berättelsen här.

Med tanke på hur bra mina portföljer ångat på under åren på börsen känns det ändå surt att sälja alla innehaven nu, men jag har inget val - pengarna måste finnas på kontot vid köp. Under 4 år har jag upplevt: korrigeringar på marknaden, Brexit, Trumps handelskrig mot Asien och numera även Europa. 

Jag har haft tur, men också placerat pengar med omsorg. Ibland har jag oaktsamt legat ute med för mycket pengar i samma tillgångsslag: indexfonder + aktier i tron om att jag spridit riskerna. Well, det har jag - på sätt och vis! Såtillvida att jag genom indexfonder varit exponerad mot olika marknader, länder och via mina aktiebolag likaså. Men vad jag hela tiden saknat har jag plockat in nu; likviderna.

Vad händer efter bostadsköpet?

Jag har tyvärr inte tänkt så långt, så nu kommer verkligheten och biter mig i baken. Under åren har jag varit så upptagen att "ta mig från ett ställe", men inte fullt reflekterat över "vart jag skall jag skall, och egentligen - varför?" Massor av insikter har nått mig under de senaste veckorna, och vankelmodet har varit stort sedan jag sålt av alla mina innehav. Under hela sparandet har jag bevakat börsen och lärt mig att placera pengar. Men jag glömde bort hur jag skulle utveckla min vardag efter jag väl flyttat? 

Det är nu upp till mig att skapa ett liv som jag trivs med; ett liv som inte är kopplat till ekonomi utan hur jag skapar nya relationer. Jag har lämnar nu en stad där alla mina vänskapsband sinat pga. livets gilla gång, och skall nu starta om i en ny stad.

Strävandet efter en god ekonomi fortsätter

När jag påbörjade mitt sparande missade jag en viktigt detalj. Jag borde egentligen haft två st ISK-konton: ett för indexfonder + ett för aktieköp. På så sätt skulle det varit enklare att jämföra framstegen i relation till index. 
När alla utgifterna är betalda efter flytten påbörjas det nya sparandet. Detta kommer att bli extra intressant eftersom jag då äger en nyproducerad lägenhet som sannolikt också kommer att stiga i värde. 


Tack för att ni följer mig på min resa!

Mvh VÄL