Pengarna Växer – Passerat 350 000:-

Då var det äntligen dags för en ny milstolpe igen, det känns som om det var evigheter sedan. Jag tror mycket kan tillskrivas sättningen som vi hade under hösten, och därför har milstolpen känts avlägsen.

Efter att ha haft onödiga såväl som nödvändiga utgifter så är jag äntligen igång igen.

Jag sätter undan minst 10 000:- i månaden, och ibland mer om det går.

Vad som är trevligt just nu är hur utdelningsmånaderna är här, och detta hjälper till att boosta portföljen ytterligare. Annars har jag inte gjort mycket annorlunda, well – jag har börjat lägga in mer pengar i högutdelande aktiebolag snarare än indexfonder.

Gott om pengar, men mindre av kärlek. 

För ett halvår tillbaka sjukskrevs min flickvän för utbrändhet. För alla därute vars partner drabbats av utmattningssyndrom känner igen sig i beskrivningen nedan;

Orkeslöshet, överkänslighet mot ljud, allmän utmattning och depression.

Vad som en gång var en sjungande liten fågel i mitt liv, reducerades snart till ett tomt skal.

Som man i en relation har jag försökt att göra så mycket jag kan; hjälpa till med matlagning, sponsra med matinköp, städa, uppmuntra med mindre överraskningar – men har brustit fatalt i vad som kanske är den viktigare egenskapen av allt: att göra avkall på mitt ego istället bara lyssna.

Detta innebar till slut en alltför stark prövning för oss båda; relationen självdog, och vi insåg  hur vi måste få växa vidare på varsitt håll.

Jag är evinnerligt tacksam över hur vi haft ett kärleksfullt avslut med en ömsesidig respekt för varandra; aldrig skrik, bråk eller hårda ord, utan snarare en klarsynt acceptans inför ett krasst faktum: vår tid är inte nu. Efter en serie av pussar och tårar lämnade vi hemmet och gick ut i solen. Samma dag hade jag en lägenhetsvisning inbokad, och ironiskt nog gick vi dit tillsammans.

Återigen blir jag påmind om hur vanskligt det är att fästa värdet vid det materiella.

Där stod vi och lyssnade till en mäklare, i en homestylad lägenhet; fullt medvetna om hur ingen av oss var spekulanter -än mindre skulle bo där.  

Mitt känslomässiga index har drabbats av en korrigering, och jag får backa tillbaka och invänta återhämtning. 

En känsla av tomhet är högst påtaglig nu, och glädjeskutten över en börs som vänt lyser med sin frånvaro. Men om vi lyfter fram positiva företräden så är jag mer bestämd nu än någonsin: jag skall nå mitt mål med sparandet, och sedan blicka framåt.

Kanske var detta inlägg inget muntert sådant, men jag fortsätter skriva.

Våren är här, och vi är VÄL förtjänta av lite varma solstrålar.

Mvh

   Vad är livskvalité?