Det har gått fort, och jag känner mig tacksam
över senaste månaderna.
Sedan i somras har vi haft: Brexit och ett
minst sagt spännande presidentval. Jag har utnyttjat båda dessa händelser som
en hävstång, och det har lönat sig.
Jag har också acklimatiserat mig till en ny
sparkvot och lyckas nu lägga undan 9000:- i månaden. Mendhanden på hjärtat känner jag för en break
från den besatta jakten på pengar och investeringar.
Jag börjar köpslå med mig själv, och intalar
mig själv att jag egentligen kan tagga ner: att jag inte behöver lägga undan så
mycket pengar varje månad.
Men när jag nu bevisat för mig själv att jag
kan spara pengar, och att det går att leva skralt men ändå med livskvalitet,
vad har jag att gå tillbaka till?
Innan jag började studera ägnade jag dagarna
åt meningslös konsumtion, dyra leksaker mm. Anledningen till att jag slutade
tröst-shoppa berodde inte på en gudabenådad självinsikt, utan kanske bara ett
ljummet konstaterande: jag blev inte glad av prylar längre.
Allteftersom pengarna växer kan jag ändå
känna mig ängslig: tänk om jag bygger upp en falsk ide kring en överdriven
förväntan på ett kommande bostadsköp? Men egentligen spelar det ingen roll: för
mig har sparandet inte handlat om mängden pengar, utan allmänbildningen som
följer.
Men det finns också ett ekonomiskt incitament
att hålla sig underrättad om världens tillstånd, detta eftersom vi bevakar våra
investeringar. Tyvärr leder detta i mitt fall att gallringen bland nyheter blir mer enahanda,
(en cynisk insikt om ens ego).
Jag har emellertid insett att det är resan
och kunskapen som är mer väsentligt denna gång. En oväntad upptäckt är att jag
läser mer regelbundet, mest om politik och finans. Men detta utmanar också hela
min bakgrund inom estetisk verksamhet, eftersom det är två väsensskilda
intressen. Konstnärligt skapande har för mig alltid handlat om en inre resa,
och en relation till ett uttryck, alltmedan intresset för finans/ekonomi
istället handlat om en jakt på vinst. Det är nu viktigt att inte försaka
relationer och karaktärsdanande utmaningar. Kort och koncist: jag under detta
år blivit för insnöad på ämnet pengar.
Jag är nu i ett läge där jag känner att jag
bara trampar vatten, väntar: kliver upp, går till jobbet, kommer hem, somnar,
kliver upp....
Well, well jag har börjat teckna igen, och
det var längesedan jag gjorde det för egen del. Nedan återfinns mina lurar, och
dessa fungerar perfekt för ekonomi-poddar.
Kanske någon tom ser vilken modellen är?
Tack all som läser min blogg, blir alltid
glad av kommentarer och uppmuntran.
Härligt att du funnit ditt nya jag. Själv gillar jag inte heller att shoppa onödiga saker. Att få en bättre ekonomisk frihet känns viktigare och med tiden finner man rätt saker att spara in på. När det går framåt får man ny motovation och sakta men säkert kommer man närmare sina mål. Fortsatt lycka till. Mvh Slimis
SvaraRaderaFörst grattis till en ny milstolpe. Sedan tror jag många här känner igen sig att man lätt blir "insnöad på ämnet pengar". Fin teckning förresten men jag känner och har bara AKG-hörlurar, men det är det väl inte. Mvh Dividend500
SvaraRaderaInte AKG 😀
SvaraRaderaSjälvfallet. Sennheiser Momentum II Round-ear!
SvaraRaderaSennheiser Momentum
SvaraRaderaJag slås över vilken fantastisk självinsikt du har och dessutom kunna sätta bokstäver och ord för att beskriva det. Jag önska jag hade haft den förmågan. Oj vad jag känner igen mig i det där med att bli nästan styrd av sitt sparande/investerande. Jag tycker ändå att jag nu hittat en bra balans på detta och inte bara tänker ekonomi o pengar dygnet runt. Jag försöker se det som en kul hobby och andra saker i livet är långt viktigare. Att du har talang för att teckna syns lång väg, ännu en förmåga jag saknar, ger mig f#n på att jo jag försökt avbilda dina hörlurar skulle det liknat en krockad tandemcykel!
SvaraRaderaTack så mycket alla för de fina kommentarerna. Jag har skrivit och tecknat mycket i mitt liv. Jag har också fått mycket utrymme för reflektion när jag börjat spara på allvar.
SvaraRadera